Det finns vissa böcker som liksom förföljer en. Illusionisten (The Magus) av John Fowles är en sådan bok. Den har poppat upp med jämna mellanrum (inte sällan i kontexten "Men VA! Har du inte lääääst den? Det måste du göra!/Du skulle älska den!/Den är fantastisk/Min bästa bok"). Och den har stått i min bokhylla bra länge, den har fått följa med på semester, genom flyttar och den har lästs av min man (som sedan sällade sig till skaran ovan: "Du måste läsa!"). Följaktligen har den blivit min alldeles egna Flyga drake. En bok som det tipsats om till oläslighet. Men så igår när jag förstrött (nåja) kollade in min marginaliserade "bokhylla" så låg den där. Så jag plockade fram den för att se om det kanske var dags nu. Kanske skulle den till och med få följa med på kollo? Så jag började läsa. Och döm om min förvåning när det visade sig vara en helt annan bok. Inte alls var jag hade väntat mig. Jag vet inte vad jag trott, men uppenbarligen har jag inte ställt en enda följdfråga till tipsarna. Intressant. Men inte alls dåligt. Den får helt klart följa med på kollo.
Så, då var det bara resten av packningen kvar, och jag konstaterar att det är här det verkliga bryderiet ligger. Alla mina skor är trasiga, nedpackade eller ämnade för en helt annan temperatur än den här. Alla mina klänningar är fula. Alla mina byxor är helt fel. Överväger pingvinmönstrade mysbrallor: Jag hade verkligen behövt en shoppingrunda. I stället tar jag Boo med mig ut i skogen; jag ska vara ifrån henne hela helgen och det känns konstigt. Samtidigt är det ett genidrag att åka på herrgårdsbokhelg mitt i pack och stök. Inga kartonger! Ingen valp som vill leka klockan fyra på morgonen (dock kanske det finns en eller annan deltagare som uppvisar samma beteende), inga måsten utom av typen: Du MÅSTE läsa det här. Jag längtar löjligt mycket.
(Bilden är stulen, jag hoppas på överseende)
Inlägg
3 kommentarer:
Vi matchar rätt bra på bok.nu, det är därför jag hamnat på din blogg. Men Illusionisten har ett rätt kackigt slut, så bli inte besviken bara.
Min egen "Flyga Drake" är Mörkrets hjärta - min mor har tjatat om den sedan jag var tolv och följdaktligen har jag aldrig lyckats ta mig mer än två sidor in. Visst är det märkligt?
Ha det så kul!
Åh, bok.nu hade jag helt glömt bort, vad kul att du hittade hit tack vare den sidan. Jag kilade givetvis in och klickade runt lite med en gång.
Visst är det så, när en bok pratats om för mycket? Upplevelsen kan liksom inte bli ens egen.
Rapport kommer - om både kollo och slutet av Illusionisten.
"VAAA, har du inte läst den! Det mååååste du göra!"
Just kidding. Jag vet hur det går med söndertipsade böcker, därför brukar jag avstå från att toktipsa om just den här bastanta pärlan. Äsch, nu blev det ju ett bakvänt boktips ändå, sorry. Ska bli spännande att se vad du tycker! Jag var nog egentligen lite för ung (19, nästan 20) när jag läste den, så det kan bli omläsningsläge snart.
Vi ses ikväll!
Skicka en kommentar