Ännu mera förhinder, denna gång av språklig karaktär: I don´t do späda vita händer

Jaha. Det var ju inte länge jag stod ut med Denise Mina som jag läst så gott om. Kanske är det översättningen det är fel på? Jag minns ju inte att jag köpt Blodsarv och kan alltså inte redogöra för hur jag tänkte när jag köpte den på svenska, men nu i efterhand: det var ett misstag. Alternativt det eller också är det en jäkligt taffligt skriven bok, även på originalspråk. Det tog fem minuter innan jag började stryka under. Och inte var det några "oh!" "Ah!" "Wow!" heller utan arga incirklingar och ord som "retards?" i marg.

Lyssna: "[...] där sju personer satt. Alla var civilklädda men deras raka hållning och stubbade hår avslöjade att de var militärer. Till vänster satt tre maskinskriverskor vid ett särskilt bord, två unga och söta, en gammal och förtorkad."

"[...] av en satt kvinna i dräkt med bälte och med det tunna svarta håret hopstramat till en knut stor som en chokladpralin. [...]"

"[...] Han hade inte misstänkt det förut och skulle ljuga inför sig själv om det i resten av sitt liv, men i det korta ögonblicket blev han fullständigt klar över att Rolf föraktade honom."

Och så, kanske värsta hittills (ledsen över långa citatet, men det är helt tokigt):

"Paddy hade inte ens kommit in i vardagsrummet förrän den första bakplåten av storkökstyp full med skinkfrallor seglade förbi hennes näsa. Hon lyckades motstå den, sa nej tack, hon hade just ätit, när den som bar plåten trugade henne en andra gång. En späd vit hand dök ner över hennes axel, tog en fralla och fnittrade ett tack. Hon vände sig om och fick syn på sin syster Mary Ann, som bet i det mjuka brödet så att man såg hur tänderna sjönk ner genom det salta smöret och den ljuva skinkan. Hon fnissade uppskattande, stönade och tog en ny tugga av frallan som dolde hela munnen, och hon skämdes över att så skamlöst njuta av maten men skrattade igen för att hon gillade det. Mary Ann var blyg och hade svårt att uttrycka sig men hade skaffat sig ett talande skratt som krävde ett övat öra. Människor som inte var observanta trodde hon var korkad. Hennes skratt var smittsamt: ibland när skrattets ebb och flod svallade mellan dem tänkte Paddy att det sannast tänkbara sättet att kommunicera var att skratta ihop med systern. "

Jag vet inte ens var jag ska börja... Resten av boken verkar gå i samma stil, och jag är numera övertygad om att - om Minas beskrivning stämmer - Glasgow befolkas av en hoper socialt väldigt störda individer, som nog bäst borde låsas in på institution. Jag skulle kunna ge er fler exempel. Så många fler...

Snille och smak

Alltså allvarligt. Fick mail från SF "Välkommen på campingbio", låter ju hur kul som helst. Men vad visar de? Göta kanal 2. Allvarligt! Tappar folk alla smakproportioner så fort det blir sommar? Vad är det som gör att allt förväntas vara så jäkla lättsmält bara för att man är ledig? Borde det inte vara den tunga litteraturen, de svåra filmerna, de allvarliga diskussionerna som är mest i ropet på sommaren? När man är ledig. När man har tid och ork? Men närå, lättsmälta deckare, snabblagad mat och... Göta kanal 2. Urk. Jag hajjar inte. Eller har folk alltid kass smak, bara det att det enligt någon sinnessjuk lag är mer accepterat på sommaren? Fula kläder och repriser ger en dystopi, fast nu? Och om och om igen. Varje sommar. Hela sommaren är en repris, det är bara - möjligen - vädret som skiftar.

/J

Remember Reefat?

Del två i serien Hur tänkte de? handlar om studier. Typ. Eftersom jag fortfarande inte får någon morgontidning (håll tummarna i övermorgon då den enligt uppgift ska komma) och inte heller har teve för tillfället får jag mina första nyheter antingen på radio eller via Metro, den tidning som delas ut även på vischan, de andra två gratistidningarna slipper vi lyckligtvis. Hur som helst: det var alltså först på tåget jag såg nyheten om Littorin och "bluffuniversitetet" som det kallas där. Förstår på Aftonbladets hemsida - som knuffat ner artikeln långt ner - att det inte är helt nytt. Det som är intressantast i Metroartikeln är ändå att, när de tar upp skandalerna i regeringen, enbart nämner Borelius och Stegö Chilo och inte allt som stormat kring Billström och Bildt. De sistnämnda sitter förvisso kvar, men borde ändå vara värt att ta upp.

Och så undrar jag om Reinfeldt än en gång kommer uppmana sina ministrar att lägga alla kort på bordet: "Jag nämnde visserligen inte shady utbildningar förra gången, men om nån annan har så maila. Eller om ni kommit på nåt annat. Låt oss förekomma pressen, people" kanske han skriver. Antagligen inte.

/J

EDIT: Nyheten kommer inte från Metro ursprungligen utan från den liberala bloggen Friktion. Slarvigt av mig att inte uppge.

Tag med glatt humör

I kategorin Hur tänkte de har vi idag kommit fram till inbjudningar. Så får man då en inbjudan, per mail eller om man har tur i riktiga brevlådan. Och allt är frid och fröjd och man ser fram emot fest och gamman. Ända till man kommer till den lilla, lilla, men ack så irriterande raden: Tag med glatt humör.
Men va fan... Varför inte skriva "Tag med allmänt folkvett" eller "Lämna motorsågen hemma" eller något annat lika konstigt. För allvarligt. Inte är det på grund av den lilla raden som man är trevlig. Och inte blir man trevligare/har roligare/har bättre humör för att det står i inbjudan?

Grrr. Överväger att inte gå. Men kanske har mitt nu usla humör blivit glatt nog till det är dags.

/J
ps. Skulle kunna skriva nåt om "oömma kläder" också. Det är 2007 people. Låt oss lämna de oömma kläderna hemma innan vi går på det som kallas fest. Annars kan man kalla det sport eller camping eller vad det nu är. Okej? Bra.