08 april 2006

Till och med att skriva en titel på det här är för mycket begärt

Gah! Prestationsångesten hugger tag i mig med klor som är långa och nyvässade. En text som alla som läst har tyckt varit bra - och fått vuxna karlar att gråta - sågar jag helt, bara för att jag själv skrivit den. Och plötsligt kan jag inte ens läsa innantill. "Textprov på 2-5 sidor", jaha. Ett på max fem sidor, eller flera där de sammanlagda sidorna blir fem? Eller hur många textprov som helst, så länge varje är mellan de angivna sidantalen? Sparar på en mapp på skrivbordet, och beslutar mig för att ringa dem och fråga.

Påbörjar det personliga brevet, det blir platt, otydligt och prettigt. Gah! Jag vill ju så förtvivlat gärna att jag slår knut på mig själv över att vara rätt, till lags, utstickande och provocerande men inte så till den milda grad att jag inte har någon chans.

Går och köper tofuglass i stället, och slår på teven. Kanske en inspiration där? Den långa listan med saker att göra skjuts på framtiden. För städa badrumsskåpet vem behöver egentligen göra det? Så mycket mer står på spel.

Önskar att jag hade energi att dricka sprit i kväll, men en gång per vecka är nog. Mer än nog faktiskt - torsdagens sura drinkar var tillräckligt, men jag önskar att jag var 21 med existentiella grubblerier. På den tiden botades de bra med billigt rödvin, idag, tio år senare krävs mer.

/J