06 augusti 2007

Uppdatering och en hemsk insikt

Sommarens två mest sociala veckor är över, och på något sätt känns det som om sommaren i och med det är över, trots en vecka kvar på semester, trots att detta nog är sommarens varmaste dag. Sitter på verandan som badar i grönt ljus, solstrålar silas genom blad och syrsorna spelar. Ändå är det något i luften. Ett stråk av melankoli, hösten lurar bakom kröken och det gör mig lycklig. Älskar oktober, älskar halsdukar och krispig luft. Men inte tänka på det idag, leva i nuet, kanske?

Eller kanske lite förfluten tid, förra veckan och förrförra? Skånevecka och träffa folk, inte en tyst sekund, ingen tid för egna tankar och inte heller så mycket tid och tillfällen för skratt. Jag var ju enbart medföljare, besöken var inte i första hand för att roa mig, även om jag smög in lite förlustelser som bara var till för mig: moster, gammal vän, före detta kollega. Det var fint. Vi såg Svenska Akademien också, de är alltid fina. Jag blev glatt överraskad över att sextonåriga piképojkar kunde texterna. Stadsfestival, gubevars, så inte vanliga klientelet, och inte heller deras bästa spelning, men klart godkänd.

Så färd uppåt i landet, hem, men ett hem som inte var vårt eget än på några dagar. Först förlängt skånebesök sedan besök av min fina familj. Gapskratt till singstar och tid för fniss och flams och tystnad. Jag trivdes bra, igen.

Helgen som gått var det dags för festival - sommarens enda - fina Pumpstockfestivalen i Gnesta med Stefan Sundström och Nina Ramsby, Lars Demian, Kjell Höglund med flera. Överraskningsmomentet var the Tarantula Waltz: kolla kolla. Fin fin fin.

Annars är min lilla värld ganska sluten igen, har läst obefintliga dagstidningar och en enda bok (Mats Standbergs Jaktsäsong vilket så inte var min kopp te. Kommenterar inte vidare, konstaterar bara att inte ens alla Buffyreferenser kunde få mig att bli intresserad. Synd.)

På tevefronten parallellser vi just nu the Riches (mycket lovande efter ett avsnitt), Studio 60 on the sunset strip (obegripligt att den lades ner efter en säsong, den är brilliant, lika bra som eller bättre än vita huset) 4400 (när inget annat orkas, den är rätt trist) och John Doe (näe... verkligen inget att rekomendera. Det enda som är kul är att Laura Palmers mamma är med.).

Läser just nu lite rysk fantasy i form av Diamantsvärdet och Träsvärdet av Nick Perumov. Har läst kanske en fjärdedel men den fångar mig inte riktigt. Ser fram emot en omläsning av Hundra år av ensamhet (Gabriel García Márquez) vilken jag fyndade för tretti spänn i en bod i Trosa - att ha släkt som ska se allt som finns att se i den sörmländska bygden har onekligen sina perks. Sen kanske det blir Åsa Linderborg (Mig äger ingen). Känns som den ska läsas nu eller aldrig. Om ett halvår är den ingen snackis längre, kanske sldutade den vara det redan i juni? Oh well. GW har är fortfarande ett framtida projekt. Tja, om jag skulle läsa lite nu i stället för att skriva om vad jag ska läsa. Att planera läsning, planera livet, är jag nog i själva verket bättre på än själva utförandet. Åh hemsk insikt.

/J

2 kommentarer:

C sa...

Ha ha... Läste "uppdatering och en hemsk INSEKT"! Väntade med spänning på vad detta kunde vara... Tusen tack för underbara dagar hos er! Älskar er! Kramar C

J sa...

:-) Puss stumpan, inga insekter att tala om här på landet, no? Yes? Insikter dock, både hemska och ohemska.