Av någon anledning har jag blandat ihop Jeanette Winterson med Minette Walters, och Minette Walters har jag ingen koll på mer än att jag liksom fått för mig att det inte skulle passa mig att läsa henne (hallå, deckare - Kristin har ju redan berättat för mig att jag ju inte borde eftersom jag ju inte gillar). Nåväl, följden av den sammanblandningen har varit att jag inte plockat upp Winterson. Ack vilket misstag! Jag började läsa hennes kolumner som ju alltid är så smarta, och så, efter att rådgjort med Ka så plockade jag med mig Lighthousekeeping hem.
Och herrejävlar vilken bok. Jag är knockad! Förälskad i vindlande gångar och ord. Vad kan jag säga, mer än detta, jag vet inte.
Och nu kan jag inte bestämma mig för om jag helst vill läsa om igen på studs (och denna gången långsamt, med pennan) eller om jag vill plocka med mig en ny hem. Jag är väldigt nyfiken på Oranges are not the only fruit, men samtidigt: jag vill genast hej tillbaka till Salts. Åh, dilemma, men ett så skönt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
15 kommentarer:
Mitt förslag: vi läser om den samtidigt, kanske kring jul?
Ja, hemskt gärna! Och åh, ha ett pratkollo i en fyr!
Åh, välkommen till Jeanette Winterson-land! Hon är alldeles, alldeles underbar; jag vågar påstå att du kommer att älska varje ord hon skrivit. Vissa lite mer febrilt än andra, men ändå. Du måste läsa Written on the Body, Gut Symmetries och Oranges Are Not the Only Fruit nu!
Tack, i Jeanette Winterson-land befinner jag mig gärna! Jag kommer investera i en ny upplevelse redan på vägen hem (vilken vet jag inte ännu, men det lutar åt Oranges Are Not the Only Fruit som jag ju fingrade på redan när jag köpte Lighthousekeeping). Och så sparar jag omläsningen till december. Är du med på den också, Helena?
Å, vi åker helt klart till en fyr och omläser. OooooOOOoooOOOooOOO!
Jag vet den perfekta fyren. Den ligger på Jamaica på en säregen, ödslig strand och har en lighthousekeeper som berättar historier nästan lika bra som bokens fyrväktare.
Klart jag är på! :)
Random bokspaning: det är sjukt mycket fyrar i litteraturen just nu. Människohamn, Nattfåk, och igår fick jag reda på att Läckans (bbr) nya heter Fyrväktaren. Jeanette var först!
Jessica: YAY!
Helena: Det borde vara straffbart att hitta på samma jävla titlar på detdär viset. Kanske har Lighthousekeeping bättre översatts direkt: Fyrvaktande?
Fyrväktaren! Det heter Lighthousekeeping i översättning. Skandal! Må de icke sammanblandas, säger jag!
Köpte Oranges are not the only fruit igår och jajemän - fast. Det är ju en helt annan bok och det gör mig glad. Längtar till den dag då jag känner igen Wintersons sound!
Passionen! Den MÅSTE du läsa också.
Stackars lyckliga Jessica, du får fullt upp nu.
/ID
Jag stod och höll i Passionen också igår och funderade på att köpa båda på en gång, men så tänkte jag att lite behärskning ju kan vara bra. Men där hade jag kanske fel :-).
Blir peppad av ditt inlägg för jag vill komma underfund om Winterson men hittills har det inte funkat. Apelsiner-boken gillade jag, men Passionen slutade jag i förtid - den gick bara inte. Fyrväktaren har jag tittat på ibland och att döma av dina lyriska ord finns inte risken för besvikelse etc. Fast å andra sidan kanske felet i det här fallet ligger hos läsaren (mig) och inte på något sätt hos författaren... Peppad, det är jag i alla fall! För tusan vilket bra inlägg!
Åh, tack, Hermia, för det! Jag har svårt att tro att någon kan bli besviken på Lighthousekeeping. Om man inte absolut vill ha en helt rät tidsmässig linje att följa förstås. Eller om man är allergisk mot fantasi! Ska bli kul tt höra vad du tycker.
Jasså, det är här ni är, Winterson-entusiasterna! :-) Eftersom The Passion inte föll mig riktigt i smaken, ska jag nog testa någon annan av Winterson också så småningom.
spectatia: jag är mycket nyfiken på vad du tycker, så vänta inte för länge!
Skicka en kommentar