Jag är tillbaka på jobbet efter nästan ett års frånvaro. Det är välbekant, obekant, som förut men helt annorlunda. Lösenord, mobiltelefon, visitkort, epost... Hur var det nu? Till råga på allt har någon lånat datorns dockningsenhet, meck meck meck. Behöver jag tillägga att det var en sömnlös natt. Eller nästan, när jag sov drömde jag att jag missat saker. Att det redan var höst och vi hade missat att vi hade ett päronträd. Nu låg det skitstora päron på marken och ruttnade.
Hm ja, inte så intressant för er kanske, men detta är en big deal för mig. För jag vill ju faktiskt jobba. Många verkar vara lediga idag, få är här. De som är här är helt tysta, ingen skrattar. Tacka vet jag morgonfnissiga 22-åringar. De vet hur man frustar av skratt redan tidigt på morgonen. Eller nja, jag tolkar och lyssnar. Det känns ju faktiskt bra att vara tillbaka. Konstigt, men bra.
/J
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Ja morgonfnissiga rular the world. Dumma den som tog din dockningsenhet! Puss från evelina, som är så modern så jag joinade jaiku idag (för all intern-IT låg nere)...
Åh vad kul förresten att din blogg lever igen. Glömde säga det.
Åh, Evelina! Hur är det i Skåne (saknar dig!). Vi kanske kan vara morgonfnissiga på distans?
Skåne är hett! Och här kommer ett hejdundrande efter-lunchen-fniss! Jag fnissar mycket mer nu än när jag var 22, men 22-åringar som är morgonfnissiga låter underbart och härligt obekymrat... men jag undrar om inte Elisabeth H är fnissigast på ditt jobb. Hälsa henne!
Skicka en kommentar