Känner mig europeisk i mina tofflor

Har köpt ett par perfekta tofflor. De är turkosa, i något tunt nästan-som-siden-material, med tunn, tunn, tygsula och de är lite för stora så jag måste hasa runt i dem, de är väldigt has-vänliga, has-nödvändiga till och med. Och de gör att mina fötter ser sådär härligt smala, nästan anorektiska ut (åtminstone om jag spänner benen så att de syns) och färgen, färgen! måste vara exakt rätt nyans för mina fötter ser ut som om de har den färg jag önskar de hade i augusti, och är inte vårfnasiga och violetta. Känner mig så härligt europeisk där jag hasar omkring i mina turkosa tofflor och till på köpet en kjol i exakt fel - och därmed rätt - längd. Och en kofta ovanpå det. Vill helst dricka retsina och gestikulera mycket när jag pratar. Och jag inbillar mig att mitt hus är ett stenhus på en bygata och inte ett rött sörmlandstorp. Det är lovely. Så till middag får det bli pasta med basilika och mutti-tomater (andra duger inte, aldrig) och god olivolja, som jag kanske smörjer in mina härliga fötter i också. Och vin, här ska drickas vin. Helst ute för då får jag svepa min blommiga sjal kring mina axlar, och det blir ännu mera rätt.