Ingen imperialism av min tid

Efter att ha försökt boka in några vänner på Twin Peaks-maraton i röda stugan (komplett med Douglasgranar, flanellskjortor/tweadkjolar, körsbärspaj och damn good coffee) men insett att det nog misslyckas - vi är nu framme i slutet av juni i almanackan utan att ha kunnat enas, och att ja, det är till stor del min kalender som är boven i dramat - är det inte utan ett förvånat hm jag läser följande i gårdagens* tidning: Sju av tio människor planerar hemmakvällar efter tv-programmen. Nio procent av männen är villiga att ändra tiden för sitt eget bröllop om det sammanfaller med VM-finalen i fotboll.

Jag konstaterar - utan att döma - att man styrs av olika saker. Själv har jag inte ens tv. Det var liksom ingen idé. Stor skärm där det visas nedladdat, köpt och hyrt däremot. Kollar ju gärna på tv, om jag får bestämma vad och när, själv. Konstaterar också att det tyder på galet dålig planering att först boka in den där vm-helgen. Det borde man väl veta - på ett ungefär långt i förväg? Är man tillräckligt intresserad för att byta dag kan man väl gå in på fifas (eller var det nu kan stå. JAG är inte intresserad nog för att veta) hemsida och kolla upp vilket år det är vm? Tycker jag.

I samma notis står att Nordiska museet ska undersöka svenskarnas nya folkliga traditioner och då särskilt de som skapas av tv. Melodifestivalen är en sådan sak. Hur påverkar melodifestivalen kläder, mat och umgänge med släkt och vänner? Det kan man svara på på deras hemsida. Att den engagerar är klart. Det ÄR ju det viktigaste under året, åtminstone verkar det så när man tar del av tidningarnas rapportering. Om just melodifestivalen och smak går diskussionens vågor höga hos Läser och funderar. Själv är jag inget fan. Tyckte det var mysigt när jag var yngre och det var en (1) kväll. Själva serieformatet gör att det är tröttsamt. Om det går att tävla i musik, däremot, det vet jag inte. Tycker bara inte det är intressant.

/Jessica

* Ja, gårdagens. Jag hinner inte ens läsa tidningen på rätt dag. Och alla som bokbloggar verkar läsa tusen böcker om dagen. Jag hinner inte ens blogga om de få jag läst (elva detta året). Till exempel The Sorrows of an american, som var så fin, så fin. Detta korta hinner jag i alla fall skriva om den: Läs!

EDIT: Jaha, efter flera minuters letande på Nordiska museets hemsida hittar jag frågeformuläret - och ser att den som inte tittar på melodifestivalen inte heller ska svara på frågorna. Så kollar du? Svara. Annars inte!