19 mars 2008

Just nu

Just nu är det sådär igen att till och med bloggandet blir ett måste och jag känner mig lite vilsen i den delen av tillvaron som hör hit. Det är nämligen så att jag nu är singel. Sapere aude är en singelblogg. "S" som bara skrivit ett par gånger har meddelat att hon inte vill skriva mer, eller skriva här i alla fall. Mycket tråkigt, men förståeligt: Hon ville inte skriva i en bokblogg (ty hon läser sällan böcker) och hon tycker inte att detta är hennes blogg. Men det är ingen bokblogg, försökte jag. Den råkar bara handla mycket om böcker. Fast så kollar jag vad det är jag skriver om, och visst, det är ju nästan bara om sånt jag läst. Varför har det blivit så? Kanske för att det är ett av mina största intressen, kanske för att läsning är en ensam sysselsättning och då finns det behov av att prata av sig efteråt? Om än prata i den tystnad som tomma kommentarsfält är. Jag vet inte. Det är inte vad vi planerade, säger "S". Vad tanken var från början, har jag glömt. Och vad jag vill nu, vet jag inte riktigt.

Tror att jag ska ägna påsken åt att fundera på vad jag vill. Eftersom jag inte direkt läser böckerna först av alla - eller får recex - så faller bokrecensionerna ganska platt. Varför skulle någon läsa vad jag har att säga om Myrrha (som jag läser nu) tre veckor efter den stått omskriven ö v e r a l l t? Hellre då kanske när jag läser Huysmans Avgrunden från 1891. Den har jag dessutom en del att säga om. Men jag vill ju inte bara skriva om böcker-jag-läst-som-ingen-annan-läst. Hade blivit fasligt tomt här då (ty jag faller alltid för välskrivna rekomendationer). Inte heller kan jag fylla en blogg med mina adlibrisbeställningar. (Eller jo, det kan jag ju dessvärre, men det hör inte hit).

Om nu detta är en bokblogg så har jag just nu - sedan Twilight - nio obloggade böcker. Om det inte är en bokblogg är jag ju osäker på vad det är. Just nu ingenting. Spridda beskrivningar av husmöss, läskatter och skogspromenader är väl trevligt and all that, men det är inte nog. Det är inte vasst. Och vara trubbig har jag ingen lust med, då är jag hellre inte alls. Om det inte är så att jag skriver bara för mig? Jag har ingen aning om huruvida någon mer än ett par tre personer läser här. Finns någon därute? Kommentarerna ger ingen ledtråd, och någon räknare har vi - förlåt jag - inte. Jag är inte någon vass bloggare när det kommer till det tekniska, det marknadsmässiga. Jag är ingen Blondinbella, direkt. Men kanske kan jag komma med bra inlägg ändå?

Jag är ju hopplöst nördig och fastnar lätt i det jag gillar (Hallelujah är min favoritlåt, den har jag nio versioner av). Jag inbillar mig lätt att jag är populärkulturslampa, men kom igen: kräver inte det ett visst mått av förnyelse? Att jag - återigen - ser om Twin Peaks eller Buffy är inte direkt nytt. Mina bästa filmer är samma som i början av nittiotalet: Dirty Dancing och Det stora blå. Och när lyssnade jag senast på någon ny musik - självmant alltså? Det händer att jag lyssnar på radio, men sällan. Javisst kan jag skriva hyllningar till Magasinet Filter, till Fokus och till Tidningen Språk, men mest är jag fast i det invanda. Jag gillar Dn. Jag gillar Elle. Jag gillar Ordfront, Bang, Rodeo och Arena. Men jag läser dem inte med sådan frenesi att det skulle bli skarpa inlägg. Jag ser nästan aldrig på tv (jo på apparaten, men inte sådant som kommer via någon digitalbox), men nördar in mig i någon teveserie som jag följer med glupande aptit. Men jag kan aldrig skådisar, regissör eller citat.

Jag gillar fotografering, att resa, odla grönsker, baka bröd, mina katter, gå promenader, handla second hand; diskutera klimatförändringar, djurrätt, fackliga och solidaritetsfrågor och sjunga singstar. Jag har färgat håret sju gånger sedan mitten av december och pendlar upp och ner i vikt värre än Brittan. Jag önskar jag var långdistanslöpare, sydde mina egna kläder och målade fler tavlor. Jag önskar jag lagade mer mat och städade oftare. Jag önskar alla en bättre värld. Jag älskar att bo på landet och se hästar genom hallfönstret. Jag sover sällan länge på morgonen - men gärna en tupplur mitt på dagen. Jag dricker te, kaffe och helst glögg, men aldrig glögg i december. Detta är andra våren i mitt liv jag ser fram emot, men har älskat höstar sedan jag var liten. Jag älskar att bli skrämd: högsta berg-och-dal-banan, läskigaste filmen och bästa spökhistorien, men blir räddast av verkligheten vars fiktiva motsvarighet jag aldrig sett maken till. Jag är dålig på humor. Jag har en halv hyllmeter litteratur om häxkonst och önskar jag kunde spå i tarotkort. Jag har ständig tidsbrist och dåligt samvete.

Men av allt detta blir det inte ensamt någon bra blogg. Kanske krävs en kombo. Kanske krävs att jag faktiskt skriver om allt - eller om inget. Eller så krävs en ny sambo?

Till sist: Medan jag funderar så en glad påsk önskar jag er. Våga byta äggen mot annat. Prova scrambled tofu. På påskafton äter vi 6 miljoner ägg i timmen. Det är många plågade höns. Sedär, det hade kanske kunnat bli ett eget inlägg?

/Jessica

7 kommentarer:

Caroline sa...

Men åh jag gillar verkligen er --> din blogg och hoppas att du fortsätter att skriva. Man behöver kanske inte alltid definiera allting? Iaf inte från början? Iaf jag tycker det är skönt med rakt upp och ned en intelligent och välskriven blogg, och att det faktiskt är en bonus att inte vara väldigt enkelspårig/supernischad.

Jessica på Sapere Aude sa...

Å, tack! Jag tror inte jag kommer sluta blogga. Tvärtom, det är den nya energin jag behöver. Och nej, superenkelspårig tror jag inte jag klarar. Men veta vad jag vill - det vill jag veta. Hm. Men jag återkommer, var så säker!

anna (bokkollo-) sa...

Min första tanke var att du inte får sluta blogga (sapere aude är en av mina bästa bloggar ju), men sedan läste jag din kommentar och blev lite lugnare. Jag håller helt med caroline; det som är så bra med din blogg är att den är intelligent och välskriven och handlar mycket om böcker men inte bara.

Camilla sa...

Kollar varje dag (ibland flera gånger om dagen)för att få läsa dina tankar, reflektioner om stort och smått. Bara att läsa dina funderingar kring böcker ger mig den härliga rysning som en riktigt bra bok gör...

Ursula sa...

Här kan ni läsa min favorit:

www.rodeo.net

Ylva sa...

Inl(ägg):
(sorry kunde inte låta bli)
Inte ett ägg har passerat mina läppar i påsk. Och mycket sällan annars också.

Och fortsätt skriva för all del - din blogg är bland de bästa!

ka sa...

Meäh! Du! Skriv om det du läser ändå - jag vill ju veta hur just du betraktar exvis Myrrha! Har själv klumpat lite i dylika tankar, typ "varför skriva om det som redan skrivits?" men insett att detta innebär ett välsignat ögonblick av frihet från ett inre rec-tvång (esom jag inte rec-ex får har jag inga yttre). Rec-tvånget får härmed ge vika för totalsubjektiva bedömningar och utsvävningar så det står härliga till.

Avslutningsvis instämmer jag till fullo med hyllningskören: du är ung efär bäst!