08 september 2007

Läsa slut

Jag är inte så förtjust i att handla kläder, eller skor, eller väskor. Eller egentligen något annat än böcker. Att köpa böcker, att kärleksfullt ställa dem i bokhyllan är att smycka min tillvaro. Det beteendet har lett till att jag, ganska ofta, köper fyra böcker, läser tre av dem, köper fem, läser två, köper tre, läser en. Kort sagt: i min bokhylla finns alldeles för många olästa böcker. Nota bene, jag har aldrig köpt en bok utan att ha ambitionen, viljan, lusten att läsa just den. Så de står där och lockar mig, ropar jaaaag, jaaaaag! välj miiiig! varje gång jag plockar en därifrån eller från boklådans bokhylla, att läsa. Och det stör lite, det stressar lite. Mitt projekt är att jag ska läsa hundra av mina böcker innan jag får köpa nya. Om skönhet, Mig äger ingen och Världens sista roman, är bok nummer ett, två och tre i det projektet.

Jag hade tänkt göra mig några regler. Kanske att hälften av författarna ska vara kvinnor? Att var femte ska vara en fackbok? Att var tredje ska vara en ryss (nej så många ryssar har jag inte i bokhyllan, men kanske inte svensk, brittisk eller amerikansk)? Att jag inte ska vara så bekväm att jag bara läser pocket (det går inte heller, en majoritet av de olästa torde vara inbundna på grund av denna bekvämhet)? Att jag ska försöka mig läsa poesi lite mera intensivt?

Men, äh, jag vet inte. Jag tror jag bara plockar. Nummer fyra blir Döden heter Konrad av Stig Claesson (den är i det närmaste utläst), nummer fem Myggor och tigrar, nummer sex kanske Bag of bones av Stephen King eller Stephanie Meyer (båda efter tips från the girl least likley to). Nummer sju kanske Bröderna Karamazov, nummer åtta Stig Larsson, Carina Burman, Klas Östergren, Vilhelm Moberg, Stig Dagerman, Milan Kundera, Björn Ranelid, Joyce Carol Oates, Jasper Fforde, Jeffrey Eugenides, Sylvia Plath eller någon av de andra som har skrivit ord som står olästa i min hylla. Där trängs favoritförfattare med sådana jag inte tidigare smakat. För inte är Världens sista roman den sista för mig. Inte alls, och det är jag naturligtvis inte ledsen för.

/Jessica

5 kommentarer:

Spectatia sa...

Intressant projekt. :-)

Marianne sa...

Precis så gör jag också!
Köper mer än jag hinner läsa, trångt i hyllorna, och kommer aldrig i fatt...
Men vad gör det egentligen?

Det där att välja vilken bok man ska läsa härnäst måste vara ett av världens mest angenäma problem!

Jessica på sapere aude sa...

Åh ja, jag älskar att kunna välja exakt efter humör! Vill absolut inte läsa slut alla böcker, men just nu är det lite för många som ropar på min uppmärksamhet. Det är angenämt dock, och böker är ju dessutom det vackraste som finns, så (även) rent estetiskt är det toppen med många böcker.

Anonym sa...

Det där känner jag igen mig i! Jag handlar också fler böcker än jag hinner läsa. Precis som du har jag och ambitionen och viljan att läsa alla böcker jag köper, men tiden räcker inte till.

Så vid nyår gav jag mig själv ett nyårslöfte om att högst köpa 10 böcker på hela året, just för att hinna beta av en del böcker. Det gick jättebra i fyra, fem månader och sedan köpte jag två böcker. När jag väl fått smak på att köpa böcker igen blev jag helt galen och nu har jag köpt kanske 20 böcker sedan dess.

Trots det tycker jag att nyårslöftet var bra, för jag har varit lite mer restriktiv än jag annars skulle ha varit.

Ett problem är ju annars att vi böcker lätt hamnar långt ner på läslistan till förmån för nyare böcker eller "lättare" böcker. För att verkligen se till att de blir lästa kan man t.ex. lova att varannan eller vartrejde bok man läser just är en lite äldre bok eller lite tyngre bok, och då kan man utan dåligt samvete läsa vilken böcker man vill resten av tiden.

Jessica på sapere aude sa...

För mig funkar det dessutom så att de som är tyngre - i rent fysisk bemärkelse alltså - bara läses när jag läser stationärt. Om jag har bokkollo hemma i soffan. Eftersom jag alltid, alltid släpar runt på mina böcker (det där pyttelilla handväskemodet? - glöm det) är det pocketböckerna jag läser mest.