Det här med att bo på landet har, sedan flytten för ett knappt år sedan, varit som en dröm. Det romantiserade mitt i spenaten-livet, den röda stugan, trädgård, tystnad och tamburiner. Eller nä, inte tamburiner dårå. Nåt annat på t, säkert. Så för ett tag sedan fick vi in en mus. Inga problem, tyckte jag, så länge katterna inte kommer på att den lilla fyrfotingen finns där. I början var också spåren få. En påse med femhundra färgglada gummiband var det första den gav sig i kast med. Bet en gång i varje gummiband. I alla, I kid you not. Det var ju bara imponerande. Underläggen av kork har den också gett sig på. Lite irriterande att den gnagt lite på alla fyra, i stället för mycket på bara ett. Men inga problem. Fast alla påsar som den bara öppnat? Quinoapaket som läcker, bröd som torkar i sin håliga påse. Och så bajset. Helst på skärbrädorna eller på knäckepaketet, av någon anledning. Lite irriterande. Igår fick vi syn på den - liten, ljusbrun med piggaste pepparkornsögonen. Snabb som tusan, slajdade den in under spisen. Full fart. Nåja, den kommer väl fram igen.
Mer irriterande är att vattenpumpen pajat. I söndags var den döende, igår dog den. Vilket betyder avsevärt meck för att sköta basala hygienåtgärder. Idag fick jag gå på möte på riksdagen i hår som var på modet på SpyBar 2004, minus de dyra produkterna. "Hehe, mössväder, vad gör man?" förskte jag. Lurade ingen.
Vinterdäcken är äntligen på, men nu är veden snart slut. Vi äger förvisso en liten miniatyrskog, men inten motorsåg. Och gubben vi köper ved av hade lånat ut släpet. Så lyssna till sprakandet, känn värmen. Kan vara sista på ett tag.
Men i alla fall. I morse var jag tidig in till stan, fick traska tröstlöst gråslask till tårna var blå och mascaran hängde på kinderna. Fixa fejset till mötet. Sedan möta kära vännen traska vidare i gråslask. På demonstration framåt eftermiddagen, snålblåst och spikregn. Dock värme från fellow aktivister. Och så in på fina haket beställa te med rom i, värme innifrån, sprids utåt. Senare: hemväg, genom granskogen. Plötsligt titta ut: gnistrande vinterlandskap, stjärnklar vinterkväll. Alla träden täckta av tjockt lager, världen vit och ljudlös.
Nu: gnistrande kylsnö ute, sprakande värmebrasa inne. Vad gör det om pumpen pajar och ett besök i köket? Hundra gånger hellre än smutsvinter i stan.
/Jessica
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Tips när pumpen pajar, från en som är uppvuxen på landet: basala hygienåtgärder, såsom att tvätta håret, sköts enklast på det lokala badhuset. Och råttfällor är en bra idé om man inte vill ha musbajs i maten =).
Jag är grön av avund på alla som lever min dröm om röd stuga på landet. Särskilt så här års när snön lägger sig som ett vitt täcke, brasan sprakar och katterna spinner. Trasig pump låter inte som en höjdare, dock.
Var i landet bor du förresten? Nord eller syd? Don't worry, jag kommer inte stalka dig. :)
Martina: tack för tipsen om badhuset, pumpen är nu fixad (bästa duschen nånsin häromdagen :-)). Råttfällor håller jag mig dock långt ifrån.
Helena: Ja, det är en dröm! Strax söder om Stockholm (pendlingsavstånd) annat hade inte varit möjligt, ty nån stans i mig finns tjejen som måste ha urbant liv och söder inom räckhåll kvar!
Skicka en kommentar